Go dagens alla, nu är det 5 veckor sedan min goa Kajsa fick somna in.
Tack för alla fina ord från er som har skrivit till mig.
Den första vecka var så in i den jobbig men livet får ju gå vidare.
Veckorna går så fort och snart är det jul.
Vi har lite högtider innan dess, min lille pojke fyller 30 år snart.
Sedan är det barnbarnens tur att fylla, Mira blir 6 år i november
och Leo 4 år i december.
Lille Simon fyllde 3 år i september men vi firade honom lite senare.
Var nere i Göteborg och hälsade på å grattade,
Dom ville så gärna visa farmor både dagis och förskolan.
Vilken fin skolgård Mira hade, nya lekställningar och konstgräs.
Som alltid hade vi en mysig dag, kan ju inget annat säga
än att man mår lite extra gott när man får umgås med dom små.
Idag har jag haft finbesök av Leo med föräldrar,
vi åt middag tillsammans alltid trevligt med lite sällskap.
Imorgon skall Leo å Daniel åka skridskor i Vänersborg,
då skall jag åka med och gå till till mamma en sväng.
Skall passa på å göra fint på kyrkogården också
för det har jag inte gjort än, lite sent ute men bättre det än inte alls.
Ja på tal om sällskap så har jag en liten Zeb här,
en liten eller stor sexårig Golden som egentligen är Leos hund
men farmor har fått låna honom ett tag.
Det är trevligt att ha sällskap på promenaderna,
så jätte tråkigt att gå själv.
Promenaderna har också blivit bra mycket längre, han har mycket
mer ork än Kajsa hade de sista månaderna,
då var det hon som fick bestämma vart vi skulle gå.
Härom dagen var det ett strålande väder här,
tog oss en tur till sjön och även en sväng i skogen.
Det var var så jätte skönt, solen sken,
ingen blåst och en spegelblank sjö.
Mådde så otroligt gott när vi kom hem, både i kropp å själ.
Jobbet på museet går lite på sparlåga just nu,
vi håller på att gå igenom ett förråd med en massa grejor.
Något som jag är jätte glad för är att jag fått 50% på museet
istället för 25%, så nu skall jag försöka igen att söka sjukersättning.
Sist gång fick jag ju 25% men hoppas jag skulle kunna få 50% nu.
Ja så nu börjar en ny omgång med sjukkassan och arbetsförmedlingen.
Jag skulle bli så otroligt glad om det kunde bli ett slut på detta,
att kunna må så bra som det nu går och få känna en viss trygghet.
Det är knepigt, först skall man kämpa sig igenom sjukdom
sedan blir det en ny strid för att överleva.
Det är knepigt, först skall man kämpa sig igenom sjukdom
sedan blir det en ny strid för att överleva.
Ja än är inte sista ordet sagt men håller tummarna.
Önskar er alla en finfin vecka, kramkram från mormia