Helgen över

Denna helg har gått i trötthetens tecken,

himmel vad jag har varit slö, riktigt sömnig.

Trodde kanske att jag orkar mer än vad min kropp står ut med.

Värken ihop med tröttheten har varit deprimerande.

Har läst en hel del om Håverud å slussar,

försökt å lära mig en del om hur de var runt kanalen

vem, hur och när som det hände något i historien.

I skolan tyckte jag att historia var göra tråkigt men i å med

släktforskningen tycker jag att det är väldigt intressant å roligt idag.

Ja sedan måste jag ju kunna lite... om ut ifall någon skulle fråga.

Innan kanalen kom till bedrevs järnhantering på flera ställen 

längs älven. Malmen skeppades på Vänern sedan transport på väg.

Den som anlade den första stångjärnssmedjan var 

rådman Paul Rokes från Göteborg året var 1674.

Gyldenlövfejden, svensk-norska gränsstriderna under 

skånska kriget som varade mellan 1675-1679

gjorde att smedjan inte började med full produktion förrän 1679.

Männen arbetade i smedjan från söndag 18.00 till lördag  18.00. 

Deras klädsel bestod av en tjock särk, skor å en mössa.

Tänk vilket liv dom levde stenhårt var de säkert.

bild lånad på nätet

Dom sov i några ihopsatta kojor av plank, även bädden var av plank.

Tänk vilken doft det var där inne fot å kroppssvett å salter,

 sovplatsen kallades för "smekujan"  där dom även åt sin mat.

Detta bruk drevs i 200 år i generationer.

En av dom sista ägarna var greve Arvid Posse som var gift

med Napoléons brorsdotter Christine Alexandrine Egypta Bonaparte.

Dom gifte sig 1818 i Rom, det äktenskapet var en historia i sig.

Detta är lite av det som har fastnat i huvudet av allt jag läst.

Ju mer jag hittar ju mer vill jag finna å läsa om.

Har känt mig lite halvdan i helgen inte mått riktigt gott

så idag åkte jag upp till fjället för att få lite positiv energi.

Tog en skön promenad sedan åkte jag till mina före detta grannar,

där fick jag en pratstund, kaffe och dessa fina plantor.

Hoppas det blir många goa tomater på dom.

Nu börjar min höft att göra ont så jag får nog sluta för denna dag.
Tackar för alla goa kommentarer som ni skriver till mig,
gör gott i hjärteroten.
Får ta mig en runda hos er imorgon å kolla vad ni haft för er.

Just nu regnar det här hos mig men det är väl våren som är på väg.
Önskar  er alla en härlig vårvecka

Lite ditten å datten

Uha sitter å tittar på en film på 9:an,
den e så spännande men vågar inte titta bara så där under lugg
vill veta hur den slutar.

Hoppas ni haft en fin helg alla ni som hälsar på här hos mig.
Jag har haft det lugnt å skönt, var hos lilla mor igår.
Vi hade en go stund.
 Mitt möte med arbetsförmedlingen i fredags gick bra.
Får vara på museet fram till juli om nu allt går bra.

Rummen på museet har olika namn och idag har jag städat
Marias rum där det står en del gamla möbler bl.a
dessa två, så vackra tycker jag, skåpet är från 1700 talet..

När jag kom hem gjorde i ordning kaffe å macka
sedan åkte vi upp till fjället.
Promenerade upp till Borekulle å satt där i solen och njöt.
Ensamhet kan ibland vara skönt, ja helt ensam var jag ju inte.
Kajsa var ju också med, goingen,
vi delade på en korvmacka å en muffins.

En liten filmsnutt från Borekulle.

Jag önskar er en finfin dag med en liten historia

och en jätte stor kram

En man köper en robot som är inställd på att ge
alla som ljuger en örfil.

Han bestämmer sig för att testa den vid middagen.

-Min son, vart har du varit idag? Sonen svarar:

-I skolan. SMACK, roboten ger honom en örfil.

-Ok Jag kollade på film hos min polare.

-Vad för film? -Et, SMACK, roboten ger honom en örfil till.

-Jaja Det var porr, skriker sonen.

Va? När jag var i din ålder visste jag inte vad porr var, skällde pappan.

SMACK, roboten ger pappan en örfil. Mamman skrattar:

-Det märks att han är din son SMACK, mamman får en örfil.

Underbara sol

Tänk vad man mår gott när solen visar sig,

värmer så skönt och ger en go inre värme också.

Vårblommor börjar dyka upp lite här å där.

Har nu varit på museet i 3 dagar och det känns bra.

Igår rensade vi rabatter, städade och gjorde fint ute,

ja våra gäster måste ju känna sig välkomna redan utanför.

Hann även med en liten promenad utmed kanalen,

dessa växte alldeles vid vattnet....har ni sett så stora knoppar.

Idag har det fortsatt med städning fast inne,

plock bland papper å lite annat.

Det är rätt så kallt inomhus så kafferasten fick bli ute i

just den där goa solen inte dumt alls.

Har kunnat ha Kajsa med än så länge så på hemvägen idag

stannade vi till vid en gammal gård och tog en promenad.

Var bara tvungen å utforska lite, ja jag som är tokig i gamla torp.

"Nutidens jordbruk med stora enheter, 

avviker helt från dåtidens brukande av jorden 

på den gamla släktgården ”Nol i stuga” i Anolfsbyn, Skållerud. 

Här har poeten Karl Karlssons förfäder, 

generation efter generation och ända in i medeltid, 

skonsamt odlat de små tegarna och med nedärvd tacksamhet 

bärgat en oviss skörd, mot vilken missväxten allt för ofta slog hårt. 

Det var här i den lilla nedärvda gården ”Nol i stuga”, 

som man fram mot nutid kunde höra slagans taktfasta eko från logen,

 koskällans välkomnande ljud inifrån skogen. Det var här,

 liksom i Jean Millets tavla, som man fram emot kvällningen,

 kunde se de gamle i gården, 

ute på åkerlyckan och med böjt huvud och knäppta händer,  

tackade Gud för hälsa och ny skörd, 

något med det viktigaste –

 förutom Bibeln - för dessa stillsamma människor." 

Dessa rader är skrivna av Olof Ljung.

Det var så vackert och stillsamt där, riktigt rofyllt.

Vet inte vad det är som gör mig lugn å glad när jag vistas

på en gammalt ställe som detta, skulle kunna gå där å skrota

hur länge som helst men de gick ju inte.

Växte ett hav av snödroppar och skulle tro att längre fram

i vår så blommar det säkert vitsippor och andra blommor.

Jag satte mig på en bänk som fanns, ja där blev jag sittandes en stund.

Bonden Karl var poet och hade skrivit dikter,

några var uppsatta på träd så under promenaden
kunde man läsa dessa.

Det är idag en Vänförening som har hand om skötsel och omvårdnad

av husen som finns.

Dalslands stugan byggdes 1828 så viss kärlek behöver den nog.

Detta är svinstallet och det första utedasset på gården.

Imorgon skall jag träffa min handläggare på arbetsförmedlingen,
kanske dax att krypa ner i sängen å få lite sömn.

Avslutar med en liten dikt av Karl Karlsson, bonde på "Nol i stuga"

Önskar er alla en skön å trevlig helg,
kramizar från Maria

Härlig helg

Sitter å tittar på Kändishoppet och på samma gång

skriver här, de går inge bra.

Hoppas ni haft en fin påsk med nära å kära.

Hur bra som helst har jag haft det med min goa familj.

Tänk vad man har mycket att vara glad över,

två underbara barn å så dessa godingarna till barnbarn.

Mina pojkars fruar ej att förglömma,

det är som min mamma sa.....vilken tur du har

som fått så fina svärdöttrar...håller absolut med.

Mira å pappa som målar påskägg......blev så fina.

 Mira som sitter å funderar över hur hon skall måla.

Kafferep efter mat å lek......mysigt.

Min fina mamma orkade med helgen riktigt bra.....

känner mig glad över att de gick finemang.

Tack för en go helg till alla som var med även till Gert.

Idag har också varit en bra dag då jag gjorde första dagen 

på museet, tror de kommer bli roligt.

Tog mig en liten runda å kollade lite på sakerna som finns där.

Dom här två gestalterna står där man går till köket,

verkar vara en likvaka,

hua varje gång i början som jag gick förbi rös de i mig

tur att den känslan gick över efter hand.

Jag hade sällskap av Kajsa så hon fick posera tillsammans 

med en bondmora å hennes gubbe som vilade.

Här är en separator.......med den skiljdes grädden från mjölken.

Vi var ett gäng damer som för många år sedan åkte på marknader

och gjorde just detta....visade hur en separator fungerade.

Sedan kärnade vi smör av grädden, 

om ni visste vad det det var roligt och uppskattat av besökarna.

 Ja de var tider det, goa minnen att tänka på ibland.

Tänk när man sitter där på hemmet,

ja då har jag mycket roligt att tänka tillbaka på.

Hittade en bok som låg uppslagen på just ett slagbord

med denna text skriven säkert av mor i huset.

Tur att potatisen fanns för föda i huset 

å säkert också till gubbens brännvin som kanske inte alltid var så lyckat.

Har alltid trott att det var Jonas Alströmer som tog in potatisen hit

men tydligen är det fel, 

en Olof Rudbeck hade satt potatis redan på 1650 talet i

Uppsala botaniska trädgård, lite onödig kunskap kanske.

Nu får de nog räcka för idag med svammel å bilder,

fortsättning följer en annan dag.

Ta hand om er alla fina där ute i vida världen,

vi får hoppas att vädergudarna är lika snälla imorgon

 som dom har varit idag, soligt å gott.

Natti natti nu blir de en sväng med Kajsa sedan i säng.