Nu får man Välkomna 2016,
önska sig att detta år har mycket gott med sig.
2015 kom och gick lika snabbt förbi, ja lite så känns det.
Kanske min mammas bortgång bidrog till den känslan.
När detta hände så var det mycke praktiskt som skulle göras,
sörja hanns liksom inte med.
Först efter ett par månader kom det, ganska så rejält.
Saknar henne så otroligt mycket.
Vaknade på nyårsaftonen och hade drömt om henne,
allt var så enormt verkligt.
"Jag bodde i mitt lilla torp vid skogskanten,
med ängar på framsidan och skogen runt om.
Allt var så vackert vintervitt.
På vägen, som kom ur skogen fram till stugan,
där kom hon äntligen, å vad jag hade väntat på henne.
Hon kom där som förr, pigg och frisk.
Väl inne i det varma goa köket packade hon upp lite godsaker
ur sin väska, precis som alltid hade gjort när hon kom till oss".
Ja vad drömmen betyder det vet jag inte men kanske hon ville komma
för att berätta att hon har det bra nu.
Sedan har sommaren och hösten gått med mycket arbete.
Ja det där projektet med fönstren som jag rodde i land.
Jag är väldigt glad att dom blev gjorda.
Dess in i mellan lite gos och mys med barn å barnbarn.
Här är vi i skogen, Leo plockar bär och fantiserar om björnar.
Tur man till slut fick semester och snö som jag gillar.
Seb försöker att ta möss nere i snön, än har han inte lyckats.
Nu skall det ju bli kallare igen så då kanske snön kan få vara kvar.
Var på upptäcks promenad i skogen igår,
tror jag har hittat ett gammalt boställe, måste ha legat ett torp där.
Under snön här finns det som en grund av stora stenar,
och i ett träd, på en gren hängde resterna av en hink eller balja.
Ja ni ser det är inte bara Leo som får utlopp för sin fantasi i skogen.
Har så mycket idéer om olika saker jag skulle vilja göra,
ja än så länge är dom kvar i tanken.
Förutom att jag har försökt mig på att sticka raggsockor.
30 år sedan jag stickade något.
Här är börja men nu är det så att jag får repa upp det.
Har blivit alldeles för stor.
Skall försöka mig på det igen, står i stjärnorna när dom blir klara,
men skam den som ger sig.
Nu tror jag bestämt att sängen kallar på mig,
först ut å kissa Seb.
Tar mig en runda hos er imorgon eller nä det blir ju idag.
Ha nu en bra dag och ta hand om er
kramkram från Maria
12 kommentarer:
Hej Maria, och god fortsättning på detta nya år önskar jag Dig.
Du som älskar snö, skulle nog trivas här i dag- Det vräker ner
jag gillar inte snö så mycket.
Det beror nog på mina benbrott, halkat omkull.
Nu har jag ju en rullator, så det är bra,
Du och Seb gör ju era vandringar, har Du kvar dina katter också.
Tyckte du skrev så rart om dem ibland.
Jag har varit ute på balkongen fotat snöovädret.
Nu tänker Du nog, det var en gnällig käring den där Hajan.
Ha det bra kram från mig
Hej Maria! Härligt inlägg...förstår såå väl saknaden av mamma❤ Saknar min mamma än efter 12 är.Det går aldrig över,hon hade namnsdag idag.Då ringde jag alltid;) Fina bilder o jag hoppas det blir lite mer snö också.Det är ju vintermånaderna NU! Kraam Gunilla
God fortsättning på nya året. Vilken fin dröm du hade om din mor, tror fullt och fast på att det var en hälsning från henne så att du ska veta att hon har det bra.
Var rädd om dig...kramen
Hej Maria och tack för din redogörelse av ditt 2015.
Tack även för din kommentar hos mig.
Kram/Gilla
Tack för din nyårshälsning, som du märkt har jag nästan lagt ner mitt bloggande. Får se om lusten återkommer. Vad gäller din dröm händer det där mig med emellanåt, senast igår. Märkligt att det kan kännas så verkligt. Att missta sin sista förälder är svårt, plötsligt har generationen flyttats fram ett snäpp, nu är det plötsligt vi som är de äldsta. Kramar till dig!
Roligt att läsa lite om ditt gångna år.
Härligt att du har dina barnbarn och så mysigt ni har det i skogen tillsammans.
God fortsättning!
Kram Agneta
Hallå vännen, jag blev verkligen berörd av det du skrev om din mamma, och jag förstår din saknad efter henne. Det är vackert nu med snön som kommit, inte så mycket här men vinter är det äntligen som det ska vara.
Jag vill passa på och önska dig ett fint nytt år,och sköt om dig.
Kramar*
Förstår att du saknar din Mamma <3
Jag tycker att du är så himla duktig som tänker sticka strumpor.
Fastnar alltid vid hälen jag...
Det blir nog ett skapligt år det här också.
Kramen
God fortsättning och tack för din kommentar. Vill man sy så kan man. Kan du sticka strumpor, så kan du sy.
Jag är så glad att min mamma finns kvar. Jag förstår din saknad. / Britt
Glömde totalt att berömma Dig för de vackraste orden i nörjan
av denna blogg .
Så bra den passar vi kunde bli ett folk, jag blev riktigt varm
när jag läste det.
Så slarvigt av mig att inte nämna det.
Harriet
Vilken fin bild på Leo i skogen bland allt ris :)
Ja, nu är vi precis i början av ännu ett nytt år....
Tänk så jag känner igen mig med sånt som jag vill göra men inte kommer till skott :)
Det får bli när det blir om det blir :)))
Ha det så gott, kram på re´
Godmorgon och god fortsättning på detta nya år! Åren går så snabbt, så snabbt...snabbare ju äldre vi blir. Förstår att du saknar din mor. Jag har fortfarande förmånen att ha pappa kvar i livet, men han är mycket förändrad. Han lever inte riktigt i vår verklighet längre. Kramiz
Skicka en kommentar