Min Älskade Kajsa finns inte mer.
Å min gud vad jag saknar henne.
Tårar som har runnit i en strid ström, fy så ledsen man kan bli.
Hon hade fått en juver tumör som växte i en rasande fart,
förstod att hon hade ont, var sig inte riktigt lik.
På kvällarna var hon totalt utslagen, stackars lilla hon.
Vi fick trots allt många fina år tillsammans, 13 år blev hon.
Tårarna har liksom tagit slut men klumpen i magen finns där.
Tror det finns fler än jag som saknar henne,
undrar var deras mamma tagit vägen.
Ja min älskade lilla Kajsa hoppas du har det bra var du nu än finns,
brukar prata med dig ibland, hoppas du hör mig.
Kram på dig lilla du, saknar dig.
Önskar er en fin helg/kramizar från en sorgsen torparmor
